Södra Ulvön

Ulvöhavet

På länstyrelsens hemsida står följande att läsa:" Reservatet består av en mosaikartad karg kustnatur på södra delen av södra Ulvön. I några vikar finns fina sandstränder lämpliga för sol och bad.

Södra Ulvön kallas också Jernulfön eftersom diabasbergrunden här är mineralrik med järn, titan och vanadin. Gruvbrytning har förekommit sedan slutet av 1600-talet på ön bland annat inom reservatet i det så kallade "Grundets södra skeppning".
Syftet med reservatet är att skydda området så att nuvarande naturmiljö och landskapsbild bibehålls".


20190710

Två gånger hart jag varit till Marviksgrunna för kortare fotostopp. Nu efter många års önskan har jag äntligen tillbringat ett dygn på södra delen av Ulvön. Tack vare goda vänner som skjutsade och hämtade mig.
Det finns ett känt stigsystem på ön, inritade på kartan. Stigarna var av olika klass. Det kändes som om de inte trampades så ofta. Startade min tur i Fåbodviken. Planen var att gå till Marviksgrunna för att slå upp tältet där. Stigen var synlig men inte mer än så, högt gräs bitvis, rejäla uppförsbackar. Solen gassade varmt och silade fint ner i lövskogen.

På vägen till Marviksgrunna passerade jag en gammal fäbod och Fåbodsjön. Vackert men mycket insekter i luften. Skyltar som berättar om stig som går till Rensviken, tvärs över ön. Stigen var obefintlig.

Turen gick vidare mot Marviksgrunna. Själva området runt fiskelägret är privat. Satte upp tältet på hällarna i utkanten av byn. Fantastisk vy ut mot Högbonden. Vilade några timmar medan solen fortfarande lyste starkt. Blev aldrig det där riktigt goa ljuset, mer lugnt och behagligt. Det blev några sköna timmar vid vattnet i samband med att solen dalade bakom molnen.

Klockan ringde vid tretiden. Ljuset var ungefär som då jag la mig. Blev några bilder innan jag packade ihop och gick mot Skagshamnen. Några 100 meter från Marviksgrunna  är gränsen till naturreservatet. Reservatet blandades ömsom av hed med hällar, gammelskog, sanddyner, klapperstenfält mm. Stigen från Marvikgrunna var tydligt utmärkt, lätt att hitta och lättgången. Tack Agne. Vid Flaserviken tappade jag stigen och det blev 1,4 ganska jobbiga kilometer till Rensviken. Rensviken har jag gärna stannat vid en längre stund men mygg och sviarn gjorde det till en omöjlighet. Vid åttatiden var jag nära hamnen. Många timmar tills jag skulle bli hämtad. Trött efter alldeles för få timmars sömn sov jag gott på klipporna tills solen gjorde sovsäcken för varm.

Haft ett fantastiskt dygn på  Södra Ulvön.

 Skagshamnen

Backtimjan

Flaserviken

 Rensviken

2016

Jag har i många år väntat på en tur till ön, men eftersom det krävs båt har det aldrig blivit av. Nu äntligen steg vi i land på ön tillsammans med Agne. Vi steg land i Marviksgrunna, enligt kartan ligger det nog  på gränsen till reservatet. Får dock duga så länge.